fredag 12 augusti 2011

SJÖSÄTTNING

Efter allt detta pyssel och lite till var det dags för premiär i vattnet. Nu skulle alla funktioner testas och framför allt skulle flytläget testas för att kunna fastställa var rorsman bör placeras.
Hela farkosten är så tung att man måste vara två för att manövrera den på land. En provisorisk vagga var gjord för att passa på ett vanligt släp. Först skulle således denna placeras på släpet och sedan hela båten lyftas upp på vaggan, jättejobbigt! Det gick dock vägen och allt forslades ner till havet.

Sjösättningen i Lännaviken gick bra. Frisco Tri flöt!!


Från rampen till en brygga paddlades med en hand utan större ansträngning. Riggen sattes på plats och den lilla vind som fanns gjorde att det faktiskt gick framåt. Flytläget i längsled stämde med beräkningarna och med bägge pontonerna på samma avstånd från centrum kändes allt mycket stadigt. Tyvärr hade inte seglet fått rätt buk vilket senare visade sig bero på att en latta hoppat ur sin hållare. Det hade dock ingen betydelse i den lätta tidvis obefintliga vinden men såg tråkigt ut. Vad som inte var så kul var att det kom in vatten någonstans sannolikt i anslutning till centerbordslådan.Vinden var för svag för att man skulle kunna känna om Frisco-tri ballanserade rätt på rodret.



Resultat från första seglingen: Stadig i sidled, lätt att flytta pontonerna, placering av styrpedaler en halv decimeter för långt akteröver, rorkulten för lång, krångligt att ta ner och ta bort riggen. När det gäller landförflyttningen måste detta lösas på annat sätt.
Inför nästa segling gjordes följande åtgärder: Styrpedaler flyttades föröver. Ett ryggstöd tillverkades där själva ryggplattan är flyttbar i sidled. En extra stagning av masten från toppen till utsidan av pontonerna monterades (3 mm Dyneema) Dessa är snabbt justerbara (typ backstag) efersom pontonerna ju flyttas i sidled. En specialbyggd trailer tillverkades med hjälp av min svetskunniga granne.
Det jag utlovade som ”inom kort” har tagit lång tid. Många andra göromål har kommit emellan, våren och sommaren innebär bl a mycket jobb i vår trädgård. När skroven kom ut för gott var inga beslag eller andra funktionsdetaljer klara om ens påbörjade. Detta tror man skall gå fort men detta är helt fel. Detta kräver mycket tankearbete och fingerfärdighet eftersom det är mycket trångt och svårarbetat ergonomiskt när man måste stå utanför skrovet och arbeta.



Hela roder arrangemanget föutom själva rorkulten återstod att göra. Syrningen skall även kunna ske med fötterna så styrpedaler monterades på de befintliga hålade listerna för detta ändamål. Styrlinorna är av Dyneema för att de inte skall töja sig. Placeringen i längsled fick ske på känn för att så småningom justeras in efter var rorsmans placering kommer att bli.

Även sidostagningen av stubbmasten görs med Dyneema. Stagningen i för-akterlig riktning görs med ett aluminiumrör föröver som således tjänstgör som förstag (dragning) och akterstag (tryck).
Placering och monteringen och av alla block och cleats måste ske med stor eftertanke för att olika funktioner inte skall krocka med varandra och ge upphov till lintrassel. Det kindblock som jag inköpt för att växla av fallet som reser masten insåg jag snabbt att det var för klent varför jag fick tillverka ett själv av ett slaktat enkelblock.

Detta var även fallet med brytblocken som ingår i pontonförflyttningsfunktionen. Även här slaktades i detta fall ett par dubbelblock där jag tog hand om trissorna. Här fick nya hål tas upp där jag dessutom fick ändra på riktningen för att tamparna inte skulle hoppa ur spåren.
Även trissarrangemangen för skotet fick göras om eftersom det kinkade i vissa lägen. Allt sånt här tar en faslig tid och dämpar dessutom humöret eftersom jag hatar att göra om saker.
Tagling och splitsning tar sin tid eftersom det gäller tampar med flätad kärna och flera strumpor. Detta var nytt för mig så resultatet blev sisådär.
Durken tillverkades av spårfrästa fururibbor som endast oljades för att ge minsta möjliga halkrisk. När durken skulle läggas på plats visade det sig att den var något för bred för att komma rätt. Efter att både ha kortat den en smula och böjt in de yttersta ribborna gick den efter en del pusslande på plats.


Den lucka som jag tillverkat för täta det akterliga utrymmet gick inte att använda eftersom både durk och lintrissan till styrningen då fick för lite utrymme. Här får jag i stället lägga in frigolit bitar för att säkerställa flytförmågan.